Efter flimmerdiagnosen: Så motiveras patienten

 

Kunskap nyckeln till motiverad patient

DSC07290_2DSC07290_2

Bild: Catrine Lindström och Christos Milonas, Aleris FysiologLabs förmaksflimmermottagning

 

Kopplingen hjärta och hjärna är inte alltid så lätt att förstå för patienterna med förmaksflimmer. Det kan vara svårt att motivera patienten att ta blodförtunnande livet ut för att förebygga en stroke om man inte förstår sambandet, konstaterar Catrine Lindström, sjuksköterska på Aleris FysiologLabs förmaksflimmermottagning på Riddargatan i Stockholm. Mottagningen fungerar som en brygga mellan specialistsjukhuset och primärvården.  och utgörs sedan ett år av Catrine Lindström med stöd av kardiologen Christos Milonas. De har i stort sett slutat att prata om blodförtunnande läkemedel som begrepp i samtalen med patienterna, och använder hellre ”strokeförebyggande”. – Många ser blödningarna som den stora skräcken. Och det är så viktigt att vända på resonemanget: Risken för en ischemisk stroke är så mycket större än en blödning, och en stroke kan få sådana konsekvenser, säger Catrine Lindström.

Förmaksflimmermottagningen startades ursprungligen 2012 som ett svar på de nya antikoagulantiabehandlingarna. Syftet var att fånga upp patienter som tack vare de nya läkemedlen inte längre behövde kallas till regelbundna provtagningar. – När patienterna inte längre kommer regelbundet på provtagning som vid Waranbehandling är det viktigt att se till att de verkligen förstår vikten av att ta sin medicin. Nya riktlinjer för förmaksflimmervården betonar patientens medverkan i större grad och mottagningen har därför utformat strukturen så att omhändertagandet blir mer i form av teamvård. – Man kan säga att vi skräddarsyr omhändertagandet, och ser om det finns livsstilsändringar som kan påverka patientens flimmer. Bland annat kan patienter erbjudas och remitteras till dietist, KBT och yoga. – Det är viktigt att flimret inte tar över och får styra livet, och då kan KBT vara ett bra komplement till övrig behandling för att minska symptomen.

För ett par år sedan tog Catrine Lindström fram en pärm som informationsstöd i samtalen med patienterna. Tanken var att den skulle underlätta för primärvården att förklara sambandet mellan förmaksflimmer och risken för ischemisk stroke. Hon använder själv pärmen som stöd i samtalen med patienterna. Den ena delen är en allmän information om förmaksflimmer, och där finns också bilder som kan visas för patienten. Den andra delen fokuserar på vad man behöver veta om NOAK-preparatet. – Många undrar om de kan ta läkemedlet vid behov. Får man bra information och förstår riskerna tror jag att man får den bästa följsamheten till medicineringen.

Fakta:
Aleris FysiologLab förmaksflimmermottagning ligger på Riddargatan i centrala Stockholm. Syftet med mottagningen är att motivera patienter som ska behandlas med antikoagulantia genom att informera om förmaksflimmer och risken för ischemisk stroke. Mottagningen startades 2012 av sjuksköterskan Catrine Lindström och drivs sedan ett år med stöd av kardiologen Christos Milonas.

 

Diabetesläkemedel minskar dödlighet även i hjärtsjukdom

Diabetes3Diabetes3

Hösten 2015 visade en stor studie att behandling med diabetesläkemedlet Jardiance® (empagliflozin ) minskar risken hos diabetespatienter att dö i hjärt-kärlsjukdom. Nu har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänt data från studien, vilket innebär att produktresumén nu är uppdaterad i FASS.  
Studien omfattade drygt 7 000 patienter varav 4 687 behandlades med Jardiance®. I snitt följdes deltagarna upp i tre år.  Jämfört med de patienter som fick placebo visade resultaten att läkemedlet minskade risken att drabbas av någon hjärt-kärlhändelse med 14 procent och att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom minskade med 38 procent. Av dem som fick Jardiance® avled 5,7 procent under studiens gång, jämfört med 8,3 i placebogruppen

Hjärt- kärlsjukdom är upp till fyra gånger vanligare hos personer med diabetes typ 2 än befolkningen i övrigt.
– Detta beslut är mycket välkommet. Vi läkare som har hand om patienter med typ 2 diabetes och hög risk för, eller redan etablerad, hjärt-kärlsjukdom har länge sökt läkemedel som kan minska risken för fortsatta komplikationer, säger professor Lars Rydén vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

 

Dags söka 2018 års forskningsstipendium

Nu är det hög tid att söka 2018 års forskningsstipendium om förmaksflimmer och stroke som delas ut av Svenska Kardiologföreningen och läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim AB. Stipendiet ges ut för sjunde året i rad och är på 100 000 kronor. Sista ansökningsdag är 28 februari. Boehringer Ingelheim AB erbjuder ett forskarstipendium på 100 000 kr till läkare med forskning, planerad eller påbörjad, som syftar till att öka kunskap och förståelse inom området förmaksflimmer och stroke.

Ansökan med projektbeskrivning på högst tre sidor samt CV på en sida skall skickas till Svenska Kardiologföreningen, sofia.lawesson@liu.se.

Ansökan skall vara oss tillhanda senast 28 februari 2017. Sökande måste vara medlem i Kardiologföreningen. Ansökan kommer att bedömas av tre representanter från Svenska Kardiologföreningen.

Stipendiet kommer att delas ut vid Svenska Kardiologföreningens årsmöte i samband med Svenska Kardiovaskulära Vårmötet i Malmö 26 –28 april 2017.

Vid frågor gällande detta stipendium kontakta Svenska Kardiologföreningens vetenskaplige sekreterare Sofia Sederholm Lawesson, sofia.lawesson@liu.se, eller Medicinsk rådgivare vid Boehringer Ingelheim AB, Kristian Broms, kristian.broms@boehringer-ingelheim.com.

Tidigare stipendiat

En tidigare stipendiat är Helga Skúladottir som fick stipendiet 2015 för sitt projekt med att kartlägga mekanismerna bakom symptom vid förmaksflimmer och utvärdera eventuella behandlingsalternativ för dessa patienter. Läs mer om Helga Skúladottir nedan.

 

Behandling av flimmersymptom gav större livskvalitet

Helga2Helga2

Information om sjukdomen i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) och särskilda övningar kan minska flimmersymptom, visar Helga Skúladottirs forskning. Hon var mottagare av 2016 års forskningsstipendium om förmaksflimmer och stroke som delas ut av Svenska Kardiologföreningen och Boehringer Ingelheim.

Målet för forskningsprojektet har varit att klargöra mekanismerna bakom symptomen vid förmaksflimmer och utvärdera eventuella behandlingsalternativ.
– Vår känsla var att en del patienter hade en psykologisk komponent, och att vissa patienter blir väldigt rädda för och upptagna av sina symptom, vilket påverkar både livskvalitet och upplevda flimmersymtom.

Helga Skúladottir och hennes kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har samarbetat med psykologer för att se om det gick att hitta en behandling för att lindra symptomen hos patienter med paroxysmalt flimmer. I en pilotstudie fick 19 patienter mer information om sin sjukdom och KBT-behandling. Patienterna fick träffa en KBT-psykolog under tio veckor och utmana sig på olika sätt för att bli mindre rädda för kroppsliga symtom, till exempel med fysisk aktivitet. De engagerade sig också i aktiviteter som ger bättre livskvalitet trots att de kände av symtom, som socialt umgänge, arbete och fritidsaktiviteter.
– Genom åren har man berättat för flimmerpatienter att de ska undvika en massa saker, och det finns egentligen inget belägg för det. På senare år har vi sett att man absolut inte ska undvika fysisk aktivitet, men många är rädda. Hon beskriver resultatet som ”fantastiskt”.
– Utfallsmåttet var flimmerspecifik kvalitet på en skala. Vi såg en markant förbättrad livskvalitet och den höll sex månader efter behandling.

Nästa steg är att utforma en internetversion av samma behandling. Första piloten ska snart publiceras, och förra våren presenterade hon resultaten i Nice på ESC-konferensen.   Under hösten 2016 har hon skrivit på sin artikel.
– Tack vare stipendiet kunde jag ägna mig åt det bland annat. Stipendiet har också möjliggjort för henne att resa mellan jobbet som kardiolog på Landshospitalet i Reykjavik och Stockholm för att driva de pågående studierna.

Den andra delen av Helga Skúladottirs forskning handlar om kopplingen mellan flimmer och sömnapné, där det finns en stor samsjuklighet.
– Mycket tyder på att sömnapnén kan orsaka flimret, men det är inte tillräckligt undersökt om behandling av sömnapné skulle lindra flimret. Dessutom kan flera av de symptom som flimmerpatienterna uppplever, såsom allmän trötthet och svettningar, bero på sömnapnén.   Här håller forskningsgruppen på att rekrytera och screena patienter med sömnapné. Hittills ingår 40 patienter i projektet.

Förskrivarinformation:
JARDIANCE® (empagliflozin) är en SGLT2-hämmare, Rx, (F). INDIKATION: JARDIANCE är avsett för behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett komplement till diet och motion: som monoterapi när metformin inte anses lämpligt på grund av intolerans och som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer, effekter på glykemisk kontroll och kardiovaskulära händelser samt vilka populationer som har studerats, se avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. VARNINGAR OCH FÖRSIKTIGHET: JARDIANCE ska inte användas till patienter med diabetes mellitus typ 1, diabetesketoacidos eller nedsatt njurfunktion. JARDIANCE finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Senaste översyn av produktresumén: 02/2017. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se. Boehringer Ingelheim AB,
www.boehringer-ingelheim.se
Begränsning: JARDIANCE subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin.
▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Förskrivningsinformation: Pradaxa® (dabigatranetexilat), antikoagulantium, Rx, F.
Indikationer: Prevention av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke valvulärt förmaksflimmer (NVAF), med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA); ålder ≥ 75 år; hjärtsvikt (NYHA klass ≥ II); diabetes mellitus; hypertension. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Profylax av venös tromboembolisk sjukdom hos patienter som genomgått elektiv total protesoperation i höft- eller knäled. Styrkor och förpackningar: 60 x 1 samt multiförpackning 3 x 60 x 1, blister. Kapslar 110 mg resp 150 mg. Varningar och försiktighet: Njurfunktionen bör bedömas innan behandling påbörjas. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Patienter med svår njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance < 30 ml/min). Pågående kliniskt signifikant blödning. Organskador med risk för blödning. Spontan eller farmakologisk nedsättning av hemostasen. Nedsatt leverfunktion eller leversjukdom som förväntas påverka överlevnaden. Samtidig systemisk behandling med ketokonazol, ciklosporin, itrakonazol och dronedaron. Mekanisk hjärtklaffprotes. För senaste prisuppgift samt övrig information se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 01/2016.

Förskrivningsinformation: Praxbind® (idarucizumab), Rx, EF, ATC-kod V03AB. Indikation: För vuxna patienter behandlade med Pradaxa® (dabigatranetexilat) när snabb reversering av Pradaxas antikoagulerande effekt krävs: Inför akut kirurgi/brådskande procedurer; Vid livshotande eller okontrollerad blödning. Styrkor och förpackningar: 2 injektionsflaskor á 2,5 g/50 ml injektions-/ infusionsvätska, lösning. Varningar och försiktighet: Känd överkänslighet (tex anafylaktisk reaktion) mot idarucizumab eller något av hjälpämnena eller ärftlig fruktosintolerans är tillstånd som noga måste vägas mot den potentiella fördelen med behandlingen. Genom att reversera dabigatranbehandlingen utsätts patienterna för den risk för trombos som är knuten till deras underliggande sjukdom. För att minska denna risk skall återinsättning av behandling med blodförtunnande medel övervägas så snart det är medicinskt lämpligt. För fullständig förskrivarinformation se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 11/2015. ▲ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.